Overcoming inertia to sustainable stormwater management practice

Det finns en oppenhet i Sverige for en forandring av dagvattenhantering i riktning mot hallbara system och anvandande av en gron infrastruktur. En gron infrastruktur har flera fordelar, som att hantera oversvamningar och fororeningar samt ger okade upplevelser och kvaliteer i stadsmiljon med parker och gronomraden. En forandring till en mer hallbar dagvattenhantering innebar att manga olika utmaningar maste hanteras; det traditionella dagvattensystemet (med ledningar), brist pa politiskt och organisatoriskt stod och avsaknad av stod fran allmanheten. Alla dessa forhallanden hindrar integreringen av en hallbar dagvattenhantering i stadsplanering och praktik. Dessa utmaningar, bland manga andra, diskuteras i denna avhandling med syftet att forsta hur man kan oka anvandningen av hallbara dagvattensystem. I Sverige, liksom i manga andra lander, kraver de hittills blygsamma framstegen i forandringsprocessen mot hallbara system en forklaring for battre integrera en hallbar dagvattenhantering i praktiken. Den viktigaste forskningsfragan handlar om att hitta vagar for att paverka forandringen fran traditionell hantering (med ledningar) till en mer hallbar dagvattenhantering. Detta har uppnatts genom studier av svenska kommuners erfarenheter av praktiken. Det empiriska materialet ar baserat pa tva studier: en fordjupad intervjustudie som ar kompletterad med en enkatstudie, vilken besvarades av 227 av totalt 290 kommuner i Sverige. En okad kunskap om hur man kan overvinna forandringstrogheten har utvecklats genom att utforska vissa aspekter av stadens dagvattenhantering. Exempel pa detta ar den historiska konstruktionen av traditionella dagvattensystem, dagvatten i stadsplanering, begreppet hallbar utveckling, en forandringsstrategi och kontexter som stodjer en forandring. Dessa sammanhangande studier och analyser presenteras i fem artiklar. Foreliggande arbete har identifierat visioner och stodjande processer som viktiga forandringsvillkor i de sammanhang dar kommunala tjansteman arbetar med stadens dagvatten. Baserat pa resultaten foreslas ett overgripande ramverk med tva kompletterande teorier om forandring med fokus pa individuell/organisatorisk receptivitet och receptiva kontexter for forandring. Resultaten visar att utvecklingen mot en hallbar dagvattenhantering i Sverige gar langsamt framat och att utvecklingen kan paverkas av stodjande organisatoriska kontexter. Denna studie pekar pa att det inte finns nagon ideal vag mot forandring eller nagra sarskilt starka tecken pa nagon forharskande riktning for hallbar dagvattenpraktik i Sverige. Snarare praktiseras ett antal olika alternativ i olika kommuner, dar malet for forandring varken ar fast eller klart definierad. Sadan flexibilitet kan vara anvandbar for att undvika lasta paradigm som tidigare intraffade nar urbana vattensystem ursprungligen utformades och konstruerades. Ett viktigt resultat till foljd av denna forskning ar att forandring innebar en standig balansgang och omfordelning mellan engagerade personers perspektiv och en formaga att experimentera for att uppna ett mal som forvantas bli mer hallbart. For en fortsatt forandring mot forvantade hallbara dagvattensystem, bade nationellt och internationellt, maste de kontextuella villkoren varifran forandringsprocessen kan ta fart uppmarksammas. Den basta strategin for att overvinna trogheten/motstandet och stodja de yrkesverksammas oppenhet for en forandrad praktik ar att identifiera och skapa receptiva kontexter som ger mojligheter till att realisera en hallbar dagvattenhantering.