Fem framgångsfaktorer för utveckling av pedagogisk digital kompetens för nätbaserat lärande inom högre utbildning

Utbredningen av kommunikations- och IT-verktyg (IKT) i samhallet influerar aven undervisningen inom hogre utbildning (se t.ex., Ala-Mutka, Punie & Redecker, 2008; Glenn, 2008). Olika larplattformar har utvecklats som mojliggor skilda former av interaktion mellan larare och studenter. En konsekvens av detta ar att andelen distansstudenter kraftigt okat de senaste aren. Forutom de mojligheter och begransningar som de nya tekniska verktygen erbjuder for natbaserat larande, behovs det aven nya kunskaper hos den undervisande universitetslararen och behovet av en god pedagogisk digital kompetens blir darmed aktuellt (EUT, 2006; Glenn, 2008; Krumsvik, 2008).Syftet med detta bidrag ar att delge andra universitetslarare som vill borja med eller vidareutveckla natbaserad undervisning vara praktiska erfarenheter och kunskaper for hur detta kan genomforas med utgangspunkt utifran pedagogisk digital kompetens.Utifran en fallstudie (Patton, 2002) har vi genom ett aktionsforskningsperspektiv identifierat fem framgangsfaktorer for utveckling av pedagogisk digital kompetens vid hogre studier:En gemensam pedagogisk grundsynTeamworkUndervisningskulturPositiv installning till teknikAdministrativa, pedagogiska och tekniska stodresurserDe identifierade framgangsfaktorerna presenteras med ett abduktivt upplagg. Vi utgar utifran vara praktiska erfarenheter och kopplar samman dessa med teorier och relevant litteratur inom omradet for varje framgangsfaktor.For att aktivt arbeta med att utveckla den digitala pedagogiska kompetensen ar det viktigt att inte enbart fokusera pa de tillgangliga tekniska verktygen, utan det ar viktigt att framhava i vilket sammanhang ett visst undervisningsmoment ingar i. Det ar valdigt latt att se lararen som en ensam individ som ska stodja studentens kunskapsutveckling under en kurs, men verkligheten ar nagot helt annat. En bra larare, enligt oss, ar en larare som kan se sin egen undervisning i ett storre sammanhang, t.ex. hur en kurs hanger ihop med andra kurser inom utbildningen eller hur den kopplar till en framtida yrkesroll. Pa sa satt har man storre mojlighet att motivera sina studenter till larande och i det storre perspektivet till ett kontinuerligt larande som fortgar under hela livet i dagens kunskapssamhalle. En fara med informationssamhallet ar att den tolkande och varderande formagan underskattas (Gardenfors, 2005) vilket vi anser har konsekvenser for hogre utbildning, som bor undvika att bega detta misstag genom att fokusera i alltfor stor grad pa IKT-losningar i sig, utan satsa storre resurser pa att stodja och utveckla studenternas larande och tolkande formaga av olika former av information och kallor. Med andra ord, fokusera mer pa innehallet an pa formen, och detta okar vikten av en god pedagogisk digital kompetens.ReferenserAla-Mutka, K., Punie, Y & Redecker, C. (2008) Digital competence for lifelong learning. JRC Technical Notes. Policy brief by the Institute for Prospective Technological Studies (IPTS), part of the European Commission’s Joint Research Centre (JRC). Tillganglig pa http://ftp.jrc.es/EURdoc/JRC48708.TN.pdf [Hamtad: 2011-05-28].EUT (Europeiska unionens officiella tidning) (2006) L 394 10.Glenn, M. (2008) The future of higher education: How technology will shape learning. A report from the Economist Intelligence Unit.Gardenfors, P. (2005) Tankens vindlar: Om sprak, minne och berattande. Nora: Nya DoxaKrumsvik, R. J. (2008) Situated learning and teachers’ digital competence. Education and Information Technologies, 13, 279–290.Patton, M.Q. (2002) Qualitative research and evaluation methods. (3:e upplagan). Thousand Oaks: Sage Publications.