Sambedömning : effektiv kompetensutveckling eller redskap för likvärdigbedömning i skolan?

Pa senare tid har sambedomning , det vill saga att larare tillsammans genomfor eller diskuterar bedomning och/eller betygssattning, forts fram som en strategi for att fa lararnas bedomning och betygssattning mer likvardig. Samtidigt har flera kommuner i Sverige gjort omfattande satsningar pa olika av sambedomning, men mer med anledning av sambedomningens formodade positiva effekter pa lararnas bedomningskompetens och -praktik i riktning mot formativ bedomning an av likvardighetsskal. En intressant fraga ar darmed vad som hander i motet mellan kommuners och skolors stravan att forandra klassrumsbedomningen mot formativ bedomning a ena sidan och statsmakternas krav pa okad likvardighet i bedomning av nationella prov och betygsattning a den andra. Syftet med denna artikel ar att, utifran en systematisk oversikt om forskning kring sambedomning, diskutera mojligheten for sambedomning att leva upp till forvantningarna vad galler okad likvardighet samtidigt som man har ett okat fokus pa kompetensutveckling och formativ bedomning.

[1]  L. Allal.  Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice , 2013 .

[2]  Colleen Smith,et al.  Why should we bother with assessment moderation? , 2012, Nurse education today.

[3]  Claire Wyatt-Smith,et al.  Moderation and consistency of teacher judgement : teachers’ views , 2012 .

[4]  Hunter Brimi.  Reliability of Grading High School Work in English. , 2011 .

[5]  Jeremy Hodgen,et al.  Can teachers’ summative assessments produce dependable results and also enhance classroom learning? , 2011 .

[6]  Susan Bolt,et al.  Making Consistent Judgments: Assessing Student Attainment of Systemic Achievement Targets , 2011 .

[7]  Kari Smith.  Professional Development of Teachers--A Prerequisite for AfL to Be Successfully Implemented in the Classroom. , 2011 .

[8]  Jeremy Hodgen,et al.  Validity in teachers’ summative assessments , 2010 .

[9]  Susan Hallam,et al.  Revolution, evolution or a Trojan horse? Piloting assessment for learning in some Scottish primary schools , 2007 .

[10]  Maria Teresa Torres Pereira de Eça.  Using Portfolios for External Assessment: An Experiment in Portugal , 2005 .

[11]  H. Borko.  Professional Development and Teacher Learning: Mapping the Terrain , 2004 .

[12]  Jackie Greatorex,et al.  What makes marking reliable? Experiments with UK examinations , 2004 .

[13]  P. Black,et al.  Working inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom , 2004 .

[14]  C. Davison.  The contradictory culture of teacher-based assessment: ESL teacher assessment practices in Australian and Hong Kong secondary schools , 2004 .

[15]  Clare Lee,et al.  Assessment for Learning- putting it into practice , 2003 .

[16]  Shirley Clarke,et al.  The Role of Teachers in Teacher Assessment in England 1996-1998 , 2000 .

[17]  Beverly Falk,et al.  Sitting Down To Score: Teacher Learning Through Assessment. , 1998 .

[18]  Pia Thornberg.  Kan sambedömning leda till en mer likvärdig bedömning och betygssättning , 2014 .

[19]  Ann Quennerstedt,et al.  Vadå likvärdighet? : Studier i utbildningspolitisk språkanvändning , 2008 .

[20]  Lenore Adie,et al.  Moderation as Judgement Practice: Reconciling System Level Accountability and Local Level Practice , 2007 .

[21]  Helena Korp,et al.  Lika chanser i gymnaiset? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion , 2006 .

[22]  Candia Morgan,et al.  The Interpretative Nature of Teachers ’ Assessment of Students ’ Mathematics : Issues for Equity , 2002 .

[23]  P. Moss,et al.  Educational Standards, Assessment, and the Search for Consensus , 2001 .