Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Syftet med detta projekt ar att gora uppdaterade och utvecklade livscykelanalyser for biodrivmedel som ar aktuella i Sverige idag. Fokus ligger pa att gora sa transparenta och relevanta jamforelser som mojligt och att lyfta fram de steg i livscykeln som signifikant paverkar respektive biodrivmedels miljoprestanda. I studien gors kanslighetsanalyser som visar effekterna av t ex framtida forandrade produktions-forutsattningar. Studiens resultat ska tolkas som aktuell och genomsnittlig miljoprestanda for respektive biodrivmedel utifran de utvecklade berakningsmetoder som tillampas idag, d v s det kan finnas vissa skillnader mot specifika produktionssystem som olika foretag utnyttjar idag. De biodrivmedelssystem som inkluderas ar etanol fran vete, sockerbetor och sockerror (import fran Brasilien), RME fran raps, biogas fran sockerbetor, vall, majs samt fran restprodukter i form av hushallsavfall, industriavfall och godsel. Dessutom ingar samproduktion av etanol och biogas fran vete. Utslapp fran saval tunga som latta fordon inkluderas. De miljoeffektkategorier som ingar ar klimatpaverkan, overgodning, forsurning, fotokemiska oxidanter (marknara ozon), partiklar samt energibalans. I berakningarna beaktas utslapp fran tekniska system, framfor allt fran den insatsenergi som kravs, men ocksa biogena utslapp av lustgas och koldioxid fran en direkt forandrad markanvandning. En analys gors av eventuella indirekta markeffekter utanfor Sveriges granser. Vid hantering av de restprodukter och biprodukter som fas i de olika systemen tillampas tre olika berakningsmetoder; systemutvidgning, energiallokering samt ekonomisk allokering. Resultaten presenteras per MJ drivmedel men en alternativ funktionell enhet, per hektar akermark, redovisas ocksa for klimatprestanda for drivmedel baserade pa grodor. Avslutningsvis gors en bedomning av vilken miljopaverkan respektive biodrivmedel ger upphov till idag, dels utifran systemutvidgning som rekommenderas i ISO-standarden for LCA, dels utifran energiallokering som utnyttjas som berakningsmetod i EU´s Renewable Energy Directive (RED).