Skörd av skogsbränsle och/eller massaved i förstagallringar, vägkanter och på igenväxt åkermark

Vid gallring anvands samma typ av basmaskiner for sortimenten skogsbransle och massaved. Ett beslut om val av sortiment grundar sig darfor framst pa de mangder massaved respektive skogsbransle som kan genereras i en avverkning och den aktuella prisrelationen mellan skogsbransle och massaved. Under aren 2009 och 2010 utfordes driftsuppfoljningar pa avverkningsobjekt i Vasterbotten vid skord av skogsbransle och massaved i unga skogar. Syftet med datainsamlingen var att berakna de olika maskinernas och systemens produktivitet, kostnader och netto vid skord och transport till vagkant Datamaterialet delades upp i tva kategorier av avverkningar: 1) ”gallring” och 2) ”vagrojning & kalavverkning”. Kalavverkning utfordes pa. igenvaxt akermark, akerkanter och vagkanter. Totalt bestod datamaterialet av 43 avverkningsobjekt, varav 34 var ”gallring” och 9 var ”vagrojning & kalavverkning”. Avverkningsobjekten grupperades i fyra grupper utifran typ av maskinsystem (skordare och skotare eller drivare) och storlek pa maskiner (medelstora eller sma). Som ett komplement till driftsuppfoljningen utfordes tidsstudier pa sammanlagt fyra olika maskinsystem vid skord av skogsbransle i samma region som ovan under barmarkssasongen 2010. Tre maskinsystem bestod av en skordare och en skotare och ett maskinsystem bestod av en liten drivare. Totalt 16 studieytor inventerades bade fore och efter skord. Bestanden hade fore skord i medeltal 3653 stammar/ha och i medeltal skordades det 2025 stammar/ha vilket motsvarade ca 25 ton torrsubstans (TS) (ca 50 m3f biomassa) per ha. Fran de 43 avverkningsobjekten i driftsuppfoljningen skordades totalt 16179 m3f biomassa (m3f bio) skogsbransle och 1906 m3fub massaved fran en total skordad areal av 295 ha. Medelobjektet var pa 6,9 ha. I de 34 gallringsobjekten skordades i medeltal 49 m3f bio/ha skogsbransle med en medelstamvolym av 25 dm3sk. I 9 av gallringsobjekten skordades bade skogsbransle och massaved (integrerad gallring). Medelstamvolymen var 36 dm3sk och det skordades i medeltal 37 m3f bio skogsbransle och 11 m3fub massaved per ha. Den totala avverkningskostnaden blev i medeltal 15965 kr/ha for skordare och skotaresystemet. Vid enbart gallring av skogsbransle och vid integrerad gallring blev intakten 11301 kr/ha respektive 11509 kr/ha. I vagrojnings- och kalavverkningsobjekten var intakten i medeltal 29687 kr/ha. I gallringsobjekten blev nettointakten i medeltal -5842 kr/ha (min -16543, max 2130 kr/ha) och i kalavverkningsobjekten i medeltal -3397 kr/ha (min -8001 kr/ha, max 2610 kr/ha). I medeltal blev nettointakten i gallring av skogsbransle och integrerad gallring -6781 kr/ha respektive -3341 kr/ha. Tidsstudien visade att ett avverkningssystem bestaende av en medelstor skordare och en medelstor skotare ger en lonsam skord av skogsbransle om medelstamvolymen overstiger ca 30-35 dm3sk (dbh > ca 8-9 cm). Detta resultat ar i enlighet med tidigare studier utforda bade i Sverige och i Finland. Det finns ett fortsatt behov av utveckling av teknik och arbetsmetoder for skord av klena stammar, dar system for integrerad skord av bade massaved och skogsbranslen i bestand dar den skordade medelstammen overstiger ca 30 dm3sk sannolikt kan ge okad kostnadseffektivitet i jamforelse med att bara skorda ett av sortimenten