Diskursens ordning - Konspirationsteorier om 9/11 i ljuset av den svenska USA-bilden

Den hegemoniska diskurs i Sverige som betonar USA:s moraliska och politiska sarstallning analyseras. USA blev pa 1900-talet demokratins beskyddare. I Sverige forstarktes bilden av den mediala popularkultur som strommade over Atlanten. Den svenska diskursen idealiserar USA -- vi kritiserar mahanda amerikansk utrikespolitik, men litar likafullt pa landets goda vilja. En effekt av diskursen ar att svensk media utesluter konspirationsteorier. I uppsatsen granskas hur de konspirationsteorier som ror terrorattentaten i USA 2001 behandlats i tva reportage av TV4:s Kalla fakta och i SVT:s Debatt. Analysen visar vilka diskursiva mekanismer som leder till att konspirationsteorier exkluderas i Sverige. Tva nya teoretiska forutsattningar foreslas till Foucaults diskursanalys. For det forsta ar vetenskapen inte den framsta diskursproducenten. Istallet ar det media och popularkultur som formar diskursen. For det andra ar diskursens syfte inte nodvandigtvis att definiera sanning. Istallet syftar den till att humanisera sig sjalv och dehumanisera sina motstandare. Tre nya begrepp som utvecklar Foucaults teori introduceras och anvands i analysen for att visa hur den hegemoniska diskursen konkret utovar sin makt och utesluter motdiskurser. Stramanisering beskriver hur meningsmotstandare bemots med tystnad, tvingas inta mer extrema positioner for att horas och forst da besvaras med sakliga argument. Ironisering redogor for diskursers metod att kringga samtalsregler och konventioner genom att saga en sak och mena en annan. Kontrastering visar hur diskurser kan dra nytta av varandra. Utan att uppga i varandra kan tva diskurser narma sig och ge varandra ny diskursiv styrka.